Ett kollektivavtal är ett avtal mellan ett fackförbund (eller fler förbund) och en arbetsgivare eller ett arbetsgivarförbund om branschvisa arbetsvillkor. Kollektivavtalen gäller vanligen för en bransch: inom branschen kan man ingå skilda avtal för olika personalgrupper (arbetare, tjänstemän, högre tjänstemän).

Kollektivavtalen inom stat och kommun kallas tjänstekollektivavtal. Tjänstekollektivavtalet motsvarar till innehåll och betydelse kollektivavtalet. Det som i denna skrift konstateras om kollektivavtalen gäller även tjänstekollektivavtalen. 

I kollektivavtalet kommer man bland annat överens om löner, löneförhöjningar och om t.ex. bättre semester- och arbetstidsvillkor än vad har stadgats i lagstiftningen. I kollektivavtalen har man dessutom avtalat om det i vilken mån man lokalt i företagen kan komma överens om frågor som berör anställningsförhållandet.

De löne- och andra villkor som man kommer överens om i kollektivavtalet är alltid minimivillkor. Man får inte tillämpa sämre villkor, men i arbetsavtalet, arbetsplatsens praktik eller i lokala avtal kan man komma överens om bättre villkor. 

Ifall en arbetstagare med arbetsgivaren i arbetsavtalet kommer överens om ett villkor som för arbetstagaren är sämre än det man kommit överens om i kollektivavtalet så är detta villkor i arbetsavtalet ogiltigt och man följer kollektivavtalet.

Ett kollektivavtal ingås vanligen för en viss tid, vanligen för ett till tre år. Under avtalsperioden råder fredsplikt. Därför kan man inte under avtalsperioden lägga ned arbetet mot kollektivavtalet, d.v.s. att strejker är förbjudna.

I Finland har vi cirka 200 riksomfattande kollektivavtal. Därutöver har förbunden med enskilda företagare ingått husavtal. STTK -fackförbunden har ingått cirka 250 tjänste- och kollektivavtal.